måndag 28 november 2011

Säkert

Nu är vintern här på riktigt - äntligen! Och grabbarna är utrustade för att överleva blixthalka och snöbollskrig.

måndag 21 november 2011

Lika

När vardagen är snurrigare än vad man kan hantera och stressen gör magen illa och huvudet surt... då är det skönt att man minsann inte är ensam i kaoset

Så härligt när ett proffs kan sätta de perfekta orden på den röriga tillvaron.

söndag 20 november 2011

Sötaste

En bättre start på den lediga dagen är rätt svårt att tänka sig (bilden är tagen ca 8.45):

torsdag 17 november 2011

Uss

Nu går det hårt åt gossarna i det grå huset. Lilleman låg däckad på soffan hela gårdagen, 39 graders feber gjorde honom helt under isen. När han fått i sig medicin så orkade han sitta istället för att ligga i soffan...

Och idag skulle pysen hjälpa mormor att skära gurka. Med hjälp av en sådan här. Och det slutade på akuten med fingret i ett sådant här paket:

tisdag 15 november 2011

Snabb

Jamen, appropå föregående inlägg - hade inte mamman en lilleman också? Borde inte han få ett eget bildinlägg?

Jodå, ni kan lita på att mamman försökte...
Visst gick det bra? Nåväl, det är fart och fläkt iallafall.

måndag 14 november 2011

Gullig

En enkel oktoberstudie av pysen:

söndag 13 november 2011

Pappa

Till de finaste papporna av alla de sorter - GRATTIS!
Och till den sötaste sockersystern - grattispuss en dag i förskott!!!!!

tisdag 8 november 2011

Sovsällskap

Pysen vill visst vara sällskaplig hela dygnet för närvarande. Han har ju alltid fått komma över till mammans och pappans säng under natten (ett faktum han "utnyttjat" i stort sett varje natt i sitt liv) men nu är han inne i en ännu intensivare period. Han vill ligga nära, nära och någon del av hans kropp, helst fötter eller händer, måste få kontakt med personen som sover bredvid (läs: mamman). Rätt mysigt, det ska erkännas...

Men. Nu verkar det som att det inte ens går speciellt bra att somna i sin egen säng. Igår kväll gjorde mamman den där riktigt jobbiga upptäckten ni vet; man är trött och vill bara krypa ned i sängen och somna... men när man kommer till sängen inser man att man glömt att bädda i nya lakan. Pust och stön. Nåväl, mamman öppnade linneskåpet och skulle precis ta fram nya lakan - då vaknade pysen och grät hjärtskärande. Mamman plockade upp sin sötnöt och vyssjade och vaggade och trodde att gossen somnat om... tills hon försökte lägga tillbaka honom i hans säng. Då slog han upp sina stora blå, grep tag i mammans tröja och deklarerade klart och tydligt "nä!". Mamman försökte flera gånger med samma sak och med samma resultat.

Mamman fick se sig besegrad. Pysen tänkte uppenbarligen inte sova i sin säng. Så han fick vara vaken och sitta/ligga i mammans säng och titta på medan det bäddades. Efter det fick han hänga med och sitta på toalocket medan mamman borstade tänderna. Sedan kunde det äntligen få bli dags att krypa ned under täcket tillsammans i den stora sängen och sova hela natten.

Ikväll vägrade pysen ens försöka somna i sin säng (inte kan gossebarnet många ord, inte - men tro inte att det går att missta sig på vad han menar för det!). Han skulle somna med pappan och lilleman inne i bäddsoffan i lillemans rum. Där ligger det nu två små blonda huvuden och snusar tillsammans så det nyper i hjärteroten.


Världens sötaste lilla envisa sovsällskap.

lördag 5 november 2011

Ifred

När dagen varit lång och lillebror en retsticka... ja, då är det tur att det finns en farfar som snällt ställer upp och leker med "smålego" i lugnet uppe på lillemans rum.

onsdag 2 november 2011

Onsdag

Mamman har ju valt att gå ned i arbetstid. Numera jobbar hon 75% fördelat på en ledig dag (onsdagar, så gott det går när inte jobbet absolut kräver annat) i veckan och varannan fredag halvdag. Och ojojoj oj vad mamman är nöjd med sitt beslut. Hon vet att om man ska prata jämställdhet, kvinnokamp och pengar med "dom som vet" så sliter de sitt hår i förtvivlan över sådana gammaldags beslut. Men de kan ta sig i brasan.

För när mamman får vara mitt-i-veckan-ledig tillsammans med sina kottar, njuta av höstsol, laga lunch och äta den i sällskap med ytterligare några små gossar som tillsammans babblar så öronen får träningsvärk, nosa i nacken på en pys som vaknat upp från middagsvilan... ja, då spelar det ingen som helst roll att om en så där 35 år (mohohaha... som om mamman generation ska räkna med att få gå hem så "tidigt".. pytt.) så är mammans pension lägre än vem-det-nu-det-är-man-vill-jämföra-mot. Ingen roll alls.

Det som spelar roll är nu.

Och nu är löv-ly.