Trygghet

Vad gör man när det finaste man har inte har det så bra som han förtjänar i den miljö han vistas varje dag? Vad gör man när andras felaktiga beteende gör att det finaste man har inte längre tycker som han gjorde dagen innan? Vad gör man för att säkerställa att det finaste man har dagligen får förutsättningar för att utvecklas och stärkas?

Vad gör man när hjärtat håller på att brista och det enda man vill göra är att stanna i soffan och ha sina finaste i famnen och aldrig någonsin släppa taget?

Medtodprovning

Pysen ogillar starkt när tröjan åker upp i ärmen när man ska ta på till exempel en extra tjocktröja eller overallen. Så då har han lärt sig att nypa fast ärmen i handen innan armen träs i nästa ärm.

Förra veckan hade gossarna gjort sig färdiga för natten hemma hos mormorn och morfarn, det vill säga när mamman kom var de små nybadade, tandborstade och iklädda pyjamasar. Pysen vägrade ta på strumpor när ytterkläderna skulle på, det dög minsann inte. Så för att komma till rätta med nästkommande problem satte han sig och försökte nypa fast sina pyjamasben med tårna för att de inte skulle åka upp när han trädde i benen i overallen. Det gick sådär. Men han var fruktansvärt söt när han försökte!

Tandkjäm

Livet i en småbarnsfamilj mitt i morgonbestyren, avd gissa-vad-som-hände-då:

Pysen: "Mamma, ja baja jåkade putta till tandbojsten näj ja skulle jesa mig"
Mamman: "-Jaha, ojdå."
P: "-Och den landade åt fel håll..."

Vinterlek3

Wooha! Tredje blogginlägget på raken!?? Vad är nu detta? Flera veckor tystnad och så bara Pang! Tjong! Inte illa va? Åja, mamman riktigt känner hur imponerade ni är där ute. Borde ni vara minsann. Stanna i den känslan en stund. Mamman tänker nämligen inte ge några löften om att detta är starten på en trend.

Jaja. Iallafall.

Det har ju faktiskt inte bara snöat den senaste tiden (fast det känns som att det har det). Det har också varit hyfsat kallt. Inte alls snorkallt som i norra delarna av riket. Inte då. Hua. Utan mer alldeles lagom kallt. Minus fem till åtta grader sisådär. Och när det emellanåt då inte snöar så hinner det skapas lite is. Så nu har mamman och gossarna nött lite skridskor. Och det går bättre och bättre. Lilleman är mycket förtjust i sin hockeyklubba och pysen har hittat balansen och gnor på sakta men säkert (ähum, nåja. hyfsat säkert... hans rumpa har väl fått några smällar om man säger så).


Här var det meningen att det skulle visas bildbevis på eskapaderna. Men blogger.se och mammans kamera verkar ha en fnurra på tråden och mamman måste gå och sova. Återkommer med nytt försök en annan dag. Mammans kudde ropar högre än datakrånglet (hahahaha... som om krångel någonsin skulle ropa högst på mamman!!).

Vinterlek2

Helgen som kom och gick bjöd faktiskt på solglimtar. Och det är inte ofta det hänt den senaste veckan inte! Snön har singlat ned i stora, vackra flingor och gjort att snöskyffeln fått göra skäl för namnet - så mycket skottning har det inte handlat om, det har mest varit puffat runt snön till ett bättre ställe än det landat på. Hade mamman ägt en lövblås hade nog den gått lika bra att använda.

Nåväl. åter tillbaka till helgen. När det äntligen bjöds lite sol så passades det på att besöka familjen i skogen och åka lite pulka:

Det ser ju så idylliskt ut att man skulle kunna tro att en korvgrillning suttit utmärkt som lunch. Men nej. Pysen har sin mors gener = fryser lätt. Plus att solen var bara på tillfälligt besök. Strax efter pulkaåkningen var avklarad hade snön gjort återintåg på himlen igen. Så det fick bli våfflor inne i stugvärmen istället. Mamman är rätt säker på att det alternativet inte gjorde någon besviken.


Om nu någon petnoga person orkar reagera på att mamman skriver att de åkt pulka medan det minsann finns bildbevis på att det var precis inte det de åkte... så håll truten. Gå ett varv runt huset. Dammsug eller byt lakan i sängen. Stick iväg bara. Det fanns pulkor där. Så det så. De var bara så himla snabba att de inte fastnade på bild.

Vinterlek1

Äntligen är vintern här!!

Mamman och barnen njuter givetvis i fulla drag, det vita pudret lägger som en bomullsvante kring det gula tegelhuset och gör helt enkelt hela världen väldigt mycket vackrare. Och roligare.

Men även ute på vift går det att hitta snö. Och slalombackar.

Den minste skidentusiasten:

Att han en timme senare låg platt på mage mitt i backen och vrålade och skrek åt mamman och vägrade åka en meter till... behöver vi inte prata mer om och därför omnämns det bara med väldigt små bokstäver.

Och mammans stora tuffing:

Han vars pjäxor brakade ihop uppe på fjället. Tack och lov hade sällskapet (dvs inte mamman) välutrustade ryggsäckar så alltihop kunde tejpas ihop. När väl det var dags att befria gossen var det att ta till det vassaste som gick att hitta....