Mammans fel denna morgon:
1. Göra färdigt sin egen frukost innan gossarnas.
2. Ställa frågan till lilleman vad han faktiskt ville ha till frukost. Av två givna alternativ måste han leverera/kräva ett tredje.
3. Koka gröt i micron, men missa öppningen med någon centimeter = halvkokt havregrynsgröt på golvet, vilket är en mycket kladdig historia
4. Koka gröt i micron även till pysen. I för liten skål = grötexplosion i micron, se övrig info under punkt 3.
5. Ersätta explosionsgröten med fil med sylt i. Och tro att pysen ville äta = utspilld fil fulla matbordet och pysen. (prova gärna att torka upp fil, tipsa sedan mamman om vilket material som suger upp eländet bäst)
6. Glömma bort att kolla toa-status på barnen innan frukosten serverades.
Puh. Åh, så härligt det är med familjefrukostar på lediga dagar.
onsdag 31 augusti 2011
måndag 29 augusti 2011
Löfte
Som mamman utlovade i helgen:
TACK TJEJER!!!! Ni är helt bäst, så himla fina och bra på alla sätt.
Puss.
Inlägget har alltså inget alls att göra med mamman som mamma eller mammans små gossar. Men, det var liksom en del av dealen.
TACK TJEJER!!!! Ni är helt bäst, så himla fina och bra på alla sätt.
Puss.
Inlägget har alltså inget alls att göra med mamman som mamma eller mammans små gossar. Men, det var liksom en del av dealen.
fredag 26 augusti 2011
Tårlöst
Ingen apunge, inga tårar, ingen gråt. Vid lämning två dagar i rad. Kan mammans minsta hjärtegryn ha börjat acceptera att mamman inte bara kan vara med honom?
Håll en tumme för det.
Håll en tumme för det.
onsdag 24 augusti 2011
Dumt
Det här med Det Dåliga Mammasamvetet har mamman tjatat om förr. Det finns liksom ständigt med i olika former, färger och styrka. Det får man med sig hem tillsammans med babyn från BB.
Ikväll är DDM stenhårt, mattsvart och brutalt. Det håller det på att mosa mamman.
Det började liksom lite trevande med frågan om hur pass lämpligt det är att skaffa barnvakt för att åka och träna alldeles själv (pappan är många, många mil bort på jobbresa i flera dagar)? Det lyckades mamman ändå dividera bort med DDM; en tränad mamma (jamen NÅGON gång om en jättelång tid så kanske hon är det iallafall!) är en glad och bra mamma. Men så blev det lite tokigt med mammans avresa; pysen skrek och ville inte alls vara med mormorn samtidigt som lilleman kom hem efter att ha varit och plockat svamp och ryckt morötter - vilket redan stressade mamman inte hann stanna och beundra. Ingen vidare bilfärd mot träningslokalen, det kan mamman intyga. Det Dåliga Mammasamvetet börjar mullra...
Svettig och utpumpad kommer mamman hem och får berättat för sig att pysen protesterat mot att gå in när kvällen kom (nähä - hemskt ovanligt... inte). I kampen om gummistövlarna hade pysen slängt sig iväg och dunkat pannan precis i hörnet på väggen i hallen!!!! En STOOOR bula, på gränsen till att spricka och blöda, blev resultatet. Och ingen mamman eller pappan hemma. HU! Det Dåliga Mammasamvetet = 10000000000 poäng. Mamman = i princip utvisad.
Nu vet mamman att mormorn och farmorn säkert gjorde allt de kunde för att lindra, trösta och pyssla om. Och nog var väl det väl så bra. Och olyckan var ju helt omöjlig att förutspå.
Men sammantaget blir det iallafall ingen vidare känsla i maggropen. Inga resonemang eller faktum biter. Mammans otränade muskler börjar stelna efter träningen och kommer garanterat att göra ont imorgon. Mammans hjärta gör ont nu.
Ikväll är DDM stenhårt, mattsvart och brutalt. Det håller det på att mosa mamman.
Det började liksom lite trevande med frågan om hur pass lämpligt det är att skaffa barnvakt för att åka och träna alldeles själv (pappan är många, många mil bort på jobbresa i flera dagar)? Det lyckades mamman ändå dividera bort med DDM; en tränad mamma (jamen NÅGON gång om en jättelång tid så kanske hon är det iallafall!) är en glad och bra mamma. Men så blev det lite tokigt med mammans avresa; pysen skrek och ville inte alls vara med mormorn samtidigt som lilleman kom hem efter att ha varit och plockat svamp och ryckt morötter - vilket redan stressade mamman inte hann stanna och beundra. Ingen vidare bilfärd mot träningslokalen, det kan mamman intyga. Det Dåliga Mammasamvetet börjar mullra...
Svettig och utpumpad kommer mamman hem och får berättat för sig att pysen protesterat mot att gå in när kvällen kom (nähä - hemskt ovanligt... inte). I kampen om gummistövlarna hade pysen slängt sig iväg och dunkat pannan precis i hörnet på väggen i hallen!!!! En STOOOR bula, på gränsen till att spricka och blöda, blev resultatet. Och ingen mamman eller pappan hemma. HU! Det Dåliga Mammasamvetet = 10000000000 poäng. Mamman = i princip utvisad.
Nu vet mamman att mormorn och farmorn säkert gjorde allt de kunde för att lindra, trösta och pyssla om. Och nog var väl det väl så bra. Och olyckan var ju helt omöjlig att förutspå.
Men sammantaget blir det iallafall ingen vidare känsla i maggropen. Inga resonemang eller faktum biter. Mammans otränade muskler börjar stelna efter träningen och kommer garanterat att göra ont imorgon. Mammans hjärta gör ont nu.
måndag 22 augusti 2011
Nödutgång
Om dagen till ära inte bjuder på:
- utsövd pys
- lilleman som låter bli att vråla och kasta saker
- leka-själv-på-golvet-så-mamma-kan-laga-mat-pys
- matintresserade barn
- jamen-vi-kan-leka-tillsammans-brorsan-storebror
- barn som lyssnar på vad mamman säger...
... då är det tur att badkaret och bubbelbadskum finns. Fungerar alltid. Två rätt av två möjliga = rena OCH glada barn.
- utsövd pys
- lilleman som låter bli att vråla och kasta saker
- leka-själv-på-golvet-så-mamma-kan-laga-mat-pys
- matintresserade barn
- jamen-vi-kan-leka-tillsammans-brorsan-storebror
- barn som lyssnar på vad mamman säger...
... då är det tur att badkaret och bubbelbadskum finns. Fungerar alltid. Två rätt av två möjliga = rena OCH glada barn.
tisdag 16 augusti 2011
Skyldig?
I bilen...
Mamman: "- Men lilleman? Är det du som pruttat?"
Lilleman: "- Va?"
M: "- Det luktar prutt, är det du som pruttat?"
L: "- Nä."
M: "- Jaså, var det du pysen?"
L: "- Det luktar av din halstablett!"
M: "- Men hua! Det luktar väl inte prutt om min halstablett!?"
L: "- Det var jag som pruttade."
M: "- Ja, det kanske var så ändå."
L: " Eller så var det pysen."
Mamman: "- Men lilleman? Är det du som pruttat?"
Lilleman: "- Va?"
M: "- Det luktar prutt, är det du som pruttat?"
L: "- Nä."
M: "- Jaså, var det du pysen?"
L: "- Det luktar av din halstablett!"
M: "- Men hua! Det luktar väl inte prutt om min halstablett!?"
L: "- Det var jag som pruttade."
M: "- Ja, det kanske var så ändå."
L: " Eller så var det pysen."
måndag 15 augusti 2011
Ögonblick
Om mamman själv tänker tillbaka på sin barndom och minns små korta klipp från hjärnarkivet, så är det sällan samma klipp som mormorn eller morfarn berättar när de ska berätta något kul/tokigt/gulligt om mamman-som-barn.
Undrar om lördagens lilla ljuvliga stund kommer att vara samma sak för lilleman? Hoppas inte det, utan att han själv kan få distansen till sitt barna-jag och hålla med om att det var en alldeles fantastiskt bra sak att lagra i mammaminnet, vårda ömt och sprida vidare...
Mamman sjöng (Det gåtfulla folket) på finaste bonus-kusinens dop i helgen. Lillemans uppgift för dagen var att hälla upp vatten i dopfunten. Med två så viktiga uppgifter att utföra var det bra att mamman och lilleman satt allra längst fram tillsammans med bonus-moster och lille kussen. Och när mamman sjöng försökte hon att både vända sig till församlingen/gästerna och gossen som var hela anledningen till samlingen. Det ena gick väldigt bra, det andra blev bara i korta stunder då det annars vattnades alldeles för mycket i mammans ögon för att det skulle vara bra för sången. Halvvägs igenom sången ser mamman att åhörarna börjar dra på smilbanden lite extra. Och då hör hon - vilket komp hon fått!! Lilleman gillar ju musik väldigt mycket. Och han är inte så brydd av sig. Så när man hörde mammans sång och det fina pianospelet så gjorde han samma som han skulle gjort hemma eller i bilen - han visslade med!
Mamman lyckas avsluta hela sången, trots balansgången mellan rörda tårar och storflin.
Älskade gullunge.
Som sagt, han skapade ett otroligt vackert, mysigt och värdefullt minne som mamman så gärna kommer plocka fram och bära med sig hur länge som helst.
Undrar om lördagens lilla ljuvliga stund kommer att vara samma sak för lilleman? Hoppas inte det, utan att han själv kan få distansen till sitt barna-jag och hålla med om att det var en alldeles fantastiskt bra sak att lagra i mammaminnet, vårda ömt och sprida vidare...
Mamman sjöng (Det gåtfulla folket) på finaste bonus-kusinens dop i helgen. Lillemans uppgift för dagen var att hälla upp vatten i dopfunten. Med två så viktiga uppgifter att utföra var det bra att mamman och lilleman satt allra längst fram tillsammans med bonus-moster och lille kussen. Och när mamman sjöng försökte hon att både vända sig till församlingen/gästerna och gossen som var hela anledningen till samlingen. Det ena gick väldigt bra, det andra blev bara i korta stunder då det annars vattnades alldeles för mycket i mammans ögon för att det skulle vara bra för sången. Halvvägs igenom sången ser mamman att åhörarna börjar dra på smilbanden lite extra. Och då hör hon - vilket komp hon fått!! Lilleman gillar ju musik väldigt mycket. Och han är inte så brydd av sig. Så när man hörde mammans sång och det fina pianospelet så gjorde han samma som han skulle gjort hemma eller i bilen - han visslade med!
Mamman lyckas avsluta hela sången, trots balansgången mellan rörda tårar och storflin.
Älskade gullunge.
Som sagt, han skapade ett otroligt vackert, mysigt och värdefullt minne som mamman så gärna kommer plocka fram och bära med sig hur länge som helst.
tisdag 9 augusti 2011
Fortsnabbt
Lilleman brukar använda sitt hemsnickrade uttryck "hetvarmt" när han svettas eller är på bakvända humöret och tvingas upp på sitt rum (då brukar han nämligen tjut-vrål-gråta att det minsann absolut inte går att vara uppe eftersom det alltså är alldeles för "hetvarmt" just där).
Nåväl. Det var inte alls lilleman detta inlägg skulle handla om, utan inledningen var till för att förklara bakgrunden till inläggets rubrik. Mamman älskar att tänja på det svenska språket och om man inte tycker att det redan finns ord att beskriva med, ja då får man väl snickar ihop egna (som lilleman alltså!).
Mamman tycker helt enkelt att tiden gått alldeles för fortsnabbt. Igår hade hon en liten myspys som larvade omkring med pappsen i det grå huset. Från och med idag har hon ett (okej, två) dagisbarn. Kära NÅN!! Hur kunde det bli så?
Nåväl. Det var inte alls lilleman detta inlägg skulle handla om, utan inledningen var till för att förklara bakgrunden till inläggets rubrik. Mamman älskar att tänja på det svenska språket och om man inte tycker att det redan finns ord att beskriva med, ja då får man väl snickar ihop egna (som lilleman alltså!).
Mamman tycker helt enkelt att tiden gått alldeles för fortsnabbt. Igår hade hon en liten myspys som larvade omkring med pappsen i det grå huset. Från och med idag har hon ett (okej, två) dagisbarn. Kära NÅN!! Hur kunde det bli så?
söndag 7 augusti 2011
Sommar
Bloggtorka? Allmän olycka? Kamerahaveri? Glömska? Nä - sommar och semester så klart. För att kompensera för en veckas sajberspejsfrånvaro kommer här en skrälldus med härliga bilder på vad mamman (barnen) gjort istället för att ha varit uppkopplad:
Plockat blåbär
Hoppat från bryggan
Simmat
Smaskat paj
Provat stövlar
Sluppit oväsen
Burit brädor
Hjälpt till
Plockat blåbär
Hoppat från bryggan
Simmat
Smaskat paj
Provat stövlar
Sluppit oväsen
Burit brädor
Hjälpt till
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)