Lista

På de stora bloggarna har det cirkulerat lite sådana där listor ett tag, ni vet sådana där av typen "!0 fakta om mig". Mamman har filat lite på en pysen&lilleman-variant lite ihopklippt från de listor hon läst.

1. Vad önskar ni er i julklapp?
Om vi får svara helt utan vuxen-som-lägger-sig-i så blir det vad som helst som är radiostyrt. Mamma brukar säga lego och vi kan väl erkänna att hon kan vara något på spåren med det också. Men det talar vi inte om för henne.

2. Vad gör ni när ni är ensamma och (tror) att ingen ser er?
Smyger till skafferiet och kollar om det finns något gott att smaska på. Eller hoppar i mammas säng.

3. Är ni extroverta eller introverta?
Extra-vadå-förnågonting?? Jättekonstiga ord faktiskt. Men mamma brukar säga att lilleman skulle helst vilja prata med hela världen och lösa alla problem som lösas kan. Pysen är mycket skepiskt inställd till det mesta som är nytt eller någon förväntar sig av honom. Typ så. Sedan vilket knepigt ord som passar in på vem av oss får väl andra som har gått klart skolan bestämma.

4. Vilken är er favoritmaträtt?
Pannkaka. Alltid.

5. Nämn fem saker ni är bra på?
Lilleman: prata, skriva, hjälpa till, cykla och kramas.
Pysen: pyssla, retas, klättra, mysa och prata.

6. Hur är ni som kompis?
Lilleman: omtänksam och påhittig.
Pysen: fantastifull och glad.

7. Vad är det mest störande ni vet?
Att ha bråttom. Det är så sjuuuukt störigt när mamma tjatar om att vi måste göra en massa saker för att det finns tider att passa. Det vet väl alla att det är så mycket, mycket mysigare att stanna kvar i sin  i pyjamas i soff hörnet än att gå och kissa och klä på sig. Och sedan ska man trängas i hallen. Just den delen av huset skulle man kunna ta bort. Där är vi som mest osams allihop. Vi borde kanske ha en varsin?

8.  Vilket är ert favoritord?
Lilleman: varför
Pysen: nä

9. Vilket är ert favoritplagg?
Lilleman: t-shirt
Pysen: badrock

10. Vad är ert favoritgodis?
Lilleman: choklad
Pysen: är kaksmet ett sorts godis?

Sjuktoner

Igår skrev mamman några rader om julsånger och myespys gulligull puttisnutt.

Sådant ska man låta bli. Det slutar aldrig väl.

Inatt har "musiken" bestått av host-host-hot-hack-harkel-halvkräkel-host-host-slem-host-host. "Mys" följde väl med i viss mån det också om man vill vara generös i beskrivningarna. Mamman själv ställer sig lite tveksam till om det kvalificerar in som helt och hållet enbart "mysigt" att mitt i natten halvsitta i sängen med en feberhet pojkkropp klistrad mot bröstkorgen och försökta lindra både envis hosta och snörvlande snuva.

Av förklariga skäl är tempot en smula stillsamt i tegelvillan idag.

Juletoner

Pysen och mamman får en liten stund ensamma varannan tisdag då lilleman är på scouterna. Det är väldigt mysigt att få höra den yngste medlemmen få prata till punkt och resonera om bara sina alldeles egna små tankar och funderingar.

Denna vecka var det inte så värst mycket funderingar egentligen, pysen ville mest leka med sitt nya lego. Medan han lekte så sjöng han på några av luciasångerna som han antagligen tränat på på förskolan. Lite tipp-tapp och en trevlig sockerbagare mumlades fram.

Och det är något som värmer mammahjärtat gränslöst. Det är ju så mysigt när pluuteliten sjunger att mamman nästan inte vet var hon ska ta vägen. Hon skulle vilja både filma och sjunga med, men inget av det är ju välkommet. Pysen har inget som helst behov av att visa upp vad han kan (ifjol stod han längst fram i luciatåget och rörde inte en min och gav inte ett ljud ifrån sig) så det gäller att hålla sig framme, hålla sig i skinnet och bara njuta av de små stunder som erbjuds lite sådär när han själv inte riktigt tänker på vad han gör.

Paketkalender

Pysen hade en lite fundering till mamman i helgen...

P: "- Mamma, när kommer paketen med lego?"


Pju. Vilken tur att mamman lät bli att slå knut på sig själv i ivern att försöka förnya och förändra hela paketkalenderupplägget. Vilket misstag det hade kunnat bli. Lego har det varit, lego ska det vara.

Uträkning

Lilleman är ingen dum en inte.

L: "- Mamma, har du köpt chokladkalendrar?"
M: "- Nej, inte än."
L: "- Det gör inget om det dröjer några dagar. Då får vi ju äta ikapp sedan!"

Bokstäver

"Grrrroda"
"Rrrrröd"
"Fyrrrrra"
"Grrrrön"
"Borrrrra"
"Trrrraktoj"
"Monstejhusrrrrr"

Gissa vem i mammans närhet som lärt sig något nytt????!!!

Vinstlott

05.25 imorse gick lilleman på toaletten. Efter en lång stund fick mamman kravla sig ur sängen och kolla läget på gossebarnet. Han hade ont i magen stackaren. Mamman förberedde sig på en vansinnigt tidig söndagmorgon. Men hon drog en chansning och sa till lilleman att det fortfarande var natt när han var färdig. Och han kröp ned i sin säng och somnade om!!

08.10 vaknade pysen och väckte mamman. Lilleman låg på andra sidan mamsen. Sovandes! Han vaknade så smått till liv han med så klart, men det är högst oklart när sist han blev väckt av sin lillebror. Det är alltid den stora pojken som vaknar först.


Så woop woop för söndagmorgon i sängen! Och tjoho tjohej för sovmorgon! Yippie yey och halleluja!

Natten

Mamman vet ju att hon lämnat sina läsare sittandes på små nålar inför uppföljningen och återkopplingen på hur det går med pysens kvällshumör i samband med kudde + mamma + storebror + släckt lampa. Fy på henne för att låta en samlad massa människor sväva i ovisshet.

Tja, det har inte blivit något schema. Så ingen klippdöd har inträffat (för av mamman ritade scheman alltså, i övrigt klipps det lite här och var för närvarande faktiskt - man vet aldrig när en liten papperslapp bestämmer sig för att fastna under foten eller klibba fast i handen) och någon alternativ lösning har egentligen inte heller presenterat sig.

Istället kör mamman vidare på sina gamla kompisar hoppet och den-hållna-tummen. Ibland ställer de upp och levererar. Ibland verkar de istället vilja hänga med det tuffa gänget med trimmade moppar.

Så det är lite som att spela på trav skulle man kunna säga. Banan är densamma varje kväll, men man vet liksom aldrig om hästen tänker galoppera eller om kusken tagit på sig hjälmen bakochfram.

Kort och gott är det lite olika hur det går. Det slutar dock alltid med att gossebarnet sover. Det är bara vägen dit och tiden det tar som varierar. Och kanske också eventuellt antalet diskussioner och sammanbrott.


Men mamman blir en fena på metaforer iallafall, om hon får säga det själv.

Superhjälte

"När Pys-Man rör sig har kameror inte en chans"

- Gammalt tegelhusordspråk

Gener

Lilleman är i mångt och mycket otroligt lik sin pappa. Men mamman har faktiskt varit inblandad hon med. Ett exempel på det är att lilleman frågat två lördagskvällar i rad om mamman har lust att gå ut på en kvällspromenad! När mamman försynt frågat varför han blivit så sugen på det, svarade den lille poeten "för att gatlysena ser ut som pärlhalsband när det är mörkt..."

Halloween

I år gick mamman all in på förberedelserna; fladdermöss på ytterdörren, svart sammetsduk på bordet, spöktårta, lillemans pysslade spindlar och fladdermöss lite här och var längs väggarna. För att inte tala om mammans läskiga sällskap....

Skellingtonbesök

Det pågår förberedelser i mammans hus...

Hade mamman kunnat hade hon fixat detta ledmotiv som ringsignal på dörrklockan....

Klippa

Under sommaren fick mamman försöka styra upp hela nattningsproceduren med den yngsta avkomman. Det var en smula trassligt kan man säga om man vill vara mild i ordvalet.

Och metoden mamman valde var belöning. Det ritades upp ett schema, med en ruta för varje dag/nattning. På morgonen efter utvärderade mamma och pysen gårdagskvällen - om nattning gått bra utan tjafsande så ritades en stjärna i rutan och om det istället varit bråk/tjafs/skrik/spark/elände så ritades en svart "plutt". När sju stjärnor samlats ihop skulle pysen få välja en ny bok eller en ny film.

Detta fungerade  mycket bra faktiskt. Nattningsceremonin återvände till att vara ett fint slut på dagen, med saga, godnattssånger och en kramgo liten kille. Samlandet av stjärnor genomfördes ytterligare en gång (denna gång var det åtta stjärnor han skulle samla ihop) och sedan fasade mamman ut hela schemat. Allt var ju så mysigt, bra, trevligt osv osv.

Men. Inte längre. Nu är mamman och pysen tillbaka på tjasandet igen. Blä och usch för samtliga inblandade.

Så mamman försökte resonera kring vad som skulle lösa problemet. Ett alternativ som mamman tog upp var att återinföra schemat med stjärnor och pluttar. Tyckte inte pysen var en finemang-idé. Alls. Han svarade att om mamman ritade ett nytt schema skulle han minsann klippa sönder det.


Och där någonstans fick mamman en del flashbacks från när en viss lillmoster var ganska så precis i samma ålder som pysen är nu. Fast den gången var det passfoton som fick gå sax-döden till mötes eftersom de inte passade en fyraårings smak. Eller hur, lilla gumman?

Så de är inte alltid så lätta att behaga de där fyraåringarna i mammans familj....

Beröm

Lilleman och pysen är i stort sett dagligen i luven på varandra. Det mest kan vara grogrund för en konflikt, allt från vem som ska få plats på vilket sätt i soffan till vem som ska ta med soppåsen ut på morgonen.

Ja. Så vardagen kan ibland verka en smula utmanande för samtliga boende i den gula tegelvillan.

Därför värmer det som ca tjugotretusen björkvedsbrasor i mammahjärtat när hon får höra kottarna sitta vid köksbordet och hjälpas åt och lillebror säger ärligt och omedelbart:
"- Va du äj dukti på att läsa N."

Stilla

Plats: den gula tegelvillan
Tid: måndag kl. 17.45

Mamman: "- Grabbar, kom och ät!"
... (inget svar, men TV:n skrålar så de kanske inte hörde)
Mamman: "- Maten är klar, kom och sätt er!"
... (fortfarande inget svar)


...

Mamman: "- Jahaja, var det därför ingen svarade mig...."

Pannkaka

Häromkvällen reviderades mammans middagsplaner i all hast (läs: bråk). Istället för mammans planerade köttfärsbiffar med svampsås (som mamman inte längre hade ork kvar att göra pga föregående parentes) blev det pannkaka eftersom det var det enda som passerade godkänt hos det barn som låg och ömsom vrålade och ömsom snyftade på köksgolvet (läs: lilleman).

För alla läsare som känner mamman ska hon nu förtydliga att det fanns en annan vuxen tillgänglig för att tillverka dessa pannkakor. Ni kan plocka ned era ögonbryn nu. Mamman har inte helt plötsligt utvecklat sina pannkaksstekartalanger. Svårt att utveckla något som från starten inte finns.

Iallafall.

Den andre vuxne hade två assistenter i köket, en på vardera sida om spisen. Pysen ansvarade för att hälla smet i stekpannan och lilleman styrde upp så att de färdiga pannkakorna hamnde i den folietäckta formen för varmhållning.

Nu har ni scenen klart för er, eller hur?

Det gick riktigt bra faktiskt. Alla var hyfsat sams och pannkakshögen växte sakta men säkert.

Ända tills pluttepysen klev lite snett på pallen han stod på, pallen välte och pysen föll i golvet och ja... Pannkakssmeten fick han liksom med sig i farten. Eller med sig och med sig. Mest på sig. På HELA sig. Det droppade smet från håret på honom.

Återigen tur att deet fanns två vuxna på plats. Den ena (mamman) fick ansvara för att ta med det lite ynkliga barnet för sanering i badkaret och den andra fick den förtjusande uppgiften att via papper, trasa och golvmopp sanera köket.


Middagsro, någon??

Regler

Den senaste tiden i det gula tegelhuset har tillvaron emellanåt varit... ähum... en "smula" diskussionsinriktad. Man skulle kunna kalla den för konfliktfylld. Eller tjafsig. Rent utav tjatig. Det går till och med att sträcka sig till bråkigt gapig på sina ställen. Vid andra tillfällen går det närmast att beskrivas som ordlösa morr och fräs.

Men. Visst. Mamman är inte alltför omöjlig jämt. För att iallafall här i sajberspejs hålla god ton kan vi stanna vid diskussionsinriktad.

För att hitta en existensform som samtliga boende i det gula huset kan samsas kring har följande fyra regler formulerats och noterats i äkta samförstånd mellan mor och barn:
"Hos oss gör vi så här:
- svarar när någon pratar med mig
- lyssnar på varandra
- talar om med ord när något är fel
- är snälla mot varandra"

Alla hållna tummar för att detta blir det gula husets framgångsrecept mottages tacksamt.

Rättvisa

Enkel matematik enligt pysen:
= 2/3 av säng till 4-åring
=> 1/3 av säng delas mellan kvarvarande två vuxna

Mer avancerad matematik av mamman (som hon givetvis är helt okvalificerad för att ägna sig åt, samtliga läsare bör absolut ha det med sig när de läser och helst bara ignorera teorierna eller avfärda dem som nonsens.... det ÄR ju ändå ett hem med barn i och det heter ju ändå barnens RÄTT i samhället = mamman nog mest fel):
= 2/3 inte delat med 4 (-åring)
=> 1/3 100% halvdan nattsömn

Pysenhumor

Pysen rusar in till storebror och vrålar:
"- N, N - SNOPP!! Hahahahahaha...."

Fråga

Mamman älskar sina gossars vetgirighet och brukar ofta upprepa barnprogrammet Hjärnkontorets mantra "om man inte frågar får man inte veta något".

Men. Mitt i morgonkaoset ute i hallen bland vantar, skor och fleecetröjor som ska på och pysar som ska övertalas till att vilja ta på sig varmare kläder än för en månad sedan... är det inte helt enkelt att glatt och pedagogiskt svara på den plötsliga lillemanfunderingen:
"- Mamma, varför är dagarna kortare än nätterna när det är vinter?"

ABC

Varning: här följer en rejäl dos skryt och ohejdad stolthetsredovisning. Passar det inte läsaren, så får läsaren klicka vidare till någon annan del av intörnettet....

Se bara här på lillemans läxa:

 

Uppdraget var att färglägga alla delar av bilden som innehöll bokstaven S. Om man ville fick man sedan skriva alla ord man färglagt. Och det fixade lilleman alldeles galant helt utan assistans (okej, något ord kom inte med, men det brerodde mest på att det tog slut på plats), det enda ordet vi behövde prata om var "stygn". Men han hade förslag på stavning själv som oftast är helt korrekt när det gäller det där lite trixiga "ng"-ljudet.

När mamman och lilleman lämnade in läxan idag träffade de på fröken så läxresultatet hann pratas igenom. Och då kom fröken med förslaget att kanske göra lillemans läxor lite svårare framöver och mamman var givetvis snabb att haka på. Så ikväll har det varit läsläxa för att träna på att "lära sig ordbilder" som det så fint heter (dvs att känns igen orden utan att behöva bokstavera sig igenom dem) och det sa bara swisch (fast ska man vara petig så innehöll läxan inget ord som lät så... det var mer Mia en mus och Karin en ko) så satt orden som en smäck!!

Sedan blev det lite spontanövning av bokstäver, de vanliga stora sitter ju numera (se bild) så det får bli dags att öva att skriva de små istället.

Duktiga, härliga pojke.

Sådär

När ens egen son kommer och har (ytligt) sågat sig i fingret, känns det inte sådär jättebra (varför i hela fridens dagar tyckte mamman det var en bra idé att stöka i köket istället för att övervaka snickerierna??! - typ).

Ta den känslan och gånga upp en sådär tio gånger när den lånade gudsonen kommer knatande två minuter senare och visar upp sitt blodiga finger eftersom han också sågat sig i fingret (han skulle ju göra färdigt medan mammans egen pojke blev omplåstrad).

Eh. Ja. Moderskapet mycket talangfullt. Eller något inte alls i närheten, nej.

Bah. Nåväl. Mamman är iallafall inte en sådan som blir knäsvag av blod. Det skulle kunna bli en smula kämpigt.

Morgonpolis

"När mormor handlar på klädbytardag vaknar mamma med polisbil i sängen"

- Gammalt djugelordspråk

Valet

Valet vi alla hade skulle ju utgå från allt detta:

http://www.emmasvintage.se/imittsverige-jag-ska-gora-varlden-varm-for-dig/

http://blogg.amelia.se/underbaraclara/2014/09/10/i-mitt-sverige/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/carinabergfeldt/article19513569.ab

http://www.finest.se/userBlog/?uid=58467&beid=2743265

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article19093915.ab

http://www.st.nu/opinion/ledare/yttrandefrihet-i-praktiken




Vad hände??!

Mammaarmar

Det finns ganska mång tillfällen då mamman känner sig otillräcklig. Ibland är det en allmän känsla, ibland är det ett avgrundsvrål, emellanåt ett fasligt smällande i dörrar och i väldigt dystra stunder är det en nattsvart dåligt samvete.

Fast i vissa stunder är den där otillräckligheten väldigt påtaglig och handfast. Fastän man på förhand inte riktigt förutsett (hahahaha, om sådant gick att förutse skulle det väl inte inträffa??! vilket helknäppt resonemang mamman lilla. gå och lägg dig. när du skrivit klart.) att stunden skulle bli knepig att rådda ihop:

Placering: Gröna Lund
Deltagare: 3 små gossebarn och lika många vuxna av olika sorter (går det att anmärka på det upplägget va? VA?!)
Tid: i sammanhanget irrelevant, men okej - det var i somras
Upplägg: några i sällskapet har ätit lunch, vissa andra är halvvägs igenom och någon eftersläntrare har knappt tagit första tuggan.

DÅ. När någon (lilleman) precis frågat om någon vuxen kan följa med till karusellkön och en annan vuxen (mamman) svarar att då klart det går bra, vilket medför att en tredjedel av sällskapet avlägsnar sig. OCH vuxen nummer tre tar med sig den minste lille blondinen på toabesök. DÅ ni minsann. DÅ är det dag. När en ensam vuxen är kvar (mamman) vid ett bord med matrester i olika stadier av uppätning (pysens mat minst äten), två vagnar, allas väskor inkl telefoner och plånböcker... vad ska då slängas in i leken? Jo minsann - en till akutnödig liten pojkblåsa (pysens)!

Haha. Då är goda råd dyra, armarna bara två och lösningen väldigt långt borta.

Tur att små blåsor töms fort, de två yngsta barnen fick byta plats vid bord/toalett. Ingen olycka skedd. Bara mammans svettma som enda vätsekutsöndring på avslöjande ställe.

Sommarpyssel

I sommar har mammans gosesnören haft en projekt. Projekt häst. Från avkapad trästock till färdiga fyrfotingar.

 

 

Sommarbåt

Här kommer del 2 i mammans bildbomb.

Om barnen har badat massor i sommar så kommer faktiskt följande bilder illustrera vad gossarna nästan gjort näst mest i sommar - nämligen åkt båt.

Sommarbadet

Så läääänge sedan mamman kläckte ur sig något blogginlägg! Varför dååååå?

Jo, det har ju varit en sådan däringa sommar, ni vet. Och därför har inte orken funnits.

Men nu är det höst och det kan bli nya tag. Eventuellt. Mamman gör ett första försök iallafall.

Först ut är jättebildbomben om allt badandet som varit möjligt just denna varma, långa sommar:

 

Kurragömma

Det är inte alltid så lätt att leka lekar på samma villkor när en är sju och den andra är fyra år...

Mamman var ute med sina små på en utflykt på ett berg och satt och tittade på när gossarna klättrade, balanserade, sprang och ja, lekte det mesta som går att hitta på i en skog på ett berg.

Pysen: "- Mamma, kom och leta lilleman!"
Mamman: "- Men ojdå, är han borta?"
P: "- Ja-a!!"
M: "- Men börja leta du då, så kommer jag snart?"
P: "- Jamen mamma jag vet ju var han är, han är här nere!" (pekar precis nedanför den stenen han står på)
Lilleman (mycket irriterat): "- Men ååååååååhh!!"

Examenspojke

... och det gjorde han ju med bravur! Stilig, allvarsam, sommalovslysten och sångfåglig (blah, micket micket dåligt ord, men det ändå det bästa som mamman kunde komma på - så ni kan ju bara tänka er vad ni slapp läsa där istället!!).

Finaste.

Lilleman

Imorgon har den här gossen sin första examen...

Start

Det har sina klara fördelar att mammans små börjar bli stora. Idag blev mamman väckt av lilleman som kom in med nyskuren fruktsallad som frukost-på-säng!!!'

Det är också sådana stunder mamman kan känna dels enorm kärlek förstås men också att hon, trots alla stunder av strul och tvivel, borde ha gjort något rätt...

Världens finaste pojke!!

Cykelprins

Idag plockade pysen bort stödhjulen på cykeln!!!!!! Och se där, det gick ju som en dans!!! De fyller en viktig funktion de där balanscyklarna - när det väl är dags att lägga till tramporna finns ju balansen redan där!

Och ja, mamman kan ha överanvänt utropstecknen där ovan. Men en dag som idag är det liksom ursäktat, inte sant?

Tumme

Mammans yttepyttepluttuss (hon säger inte så till honom, det tänker hon bara - när munnen pratar är smeknamnet begränsat till tuss) har tagit ytterligare steg mot att bli storkille: sedan två veckor tillbaka sover och myser pysen helt utan tumme i munnen!!!!!!!

Givetvis står mamman lite snett bakom och kan inte bestämma sig för om hon är vansinnigt stolt eller stolligt sentimental.... Vad kommer härnäst liksom? Moppe? Första fyllan? Flytta hemifrån (infogat med teckensnitt panik om möjligt)??

Vardagskaos

När det är 15 min tills lillemans aktivitet (bågskytte) börjar, maten precis ställts på bordet (dvs alldeles för sent), lilleman välter ut sitt vattenglas över hela bordet och pysen ligger på badrumsgolvet och stortjuter över att mamman propsat på att händerna ska tvättas innan det blir någon mat... Ja, då har livet inte en av sina mest harmoniska stunder.

Innerlig tur då att mormorn befinner sig ett telefonsamtal bort. Sådan tur borde alla ha.

Pepphjälp

Man skulle nästan kunna tro att mammans gossar fått betalt för att boosta sin kära moder för tillfället (kanske som kompensation för allt tjafsande sinsemellan?).

Förra veckan följde lilleman med mamman ut i motionsspåret, mamman skulle springa och lilleman tig sig fram på cykel. Det blev ett varv på en kortare del av spåret och när mamman kommenterade vid hemkomsten att hon brukar ta två varv när hon springer själv svarade lilleman klentroget: "hur orkar du det?"

Och ikväll undrade pysen "mamma ska inte du vara med på Gladiatorerna?" när han satt och filosoferade på toaletten innan sänggåendet.

Antingen satsar de som sagt på ren boost, eller så kompenserar de för att de knappt klarar av att vara närmare varandra än replängds avstånd utan att bråka. Eller så har de siktet inställt på leksaksaffärens klart dyraste pryl till julklapp....

Vardagsglimt

När mamman jobbar halvdag (dag före röd dag) får hon hämta hem sin lille pys en stund före storebror slutat skolan. Och under dessa stunder kan mamman få höra mycket mer berättat från pysen än annars. Nyss berättade han följande:

Pysen: "- Mamma, idag näj vi lekte tjansfåjmös* sa fjöken avbjyt, avbjyt."
Mamman: "- Ojdå, gjorde hon det! Varför då?"
P: "- Ja vet inte."
M: "- Nähä, inte det? Var det för att någon gjorde illa sig?"
P: "- Nej"
M: "- Blev ni osams?"
P: " - Nej, det vaj baja jag och B och K.*"
M: "- Okej... Men inte tror jag att fröken sa avbryt bara ändå, väl?"
P: "- Men det vaj baja en knuffas-lek!"
M: "- Ähum, jah. då håller nog mamma med fröken om det där "avbryt"...."



*= transformers, författarens översättning
* = två lite äldre killar, författarens anmärkning

Viktigheter

SÅ himla härligt det kan vara att lämna vardagen och dra ut på ön. Vardagens måsten ändras en smula plus att fler vuxna finns tillgängliga. Då kan man få hinna med andra mycket bra-att-göra-saker. Som till exempel få kratta bort älgbajs tillsammans med pysen och hitta bra ställe i skogen att tippa bajs på. Eller träna på att kasta sten i sjön med lilleman och vara lite nöjd med att barnen forfarande är små... så mamman kan få vara den som kastar längst, händer liksom inte i vuxet sällskap..,

Informationsmiss

Saker de inte tar upp på föräldrautbildningen: tänk på att ni i framtiden kommer göra många saker ni aldrig behövt fundera på tidigare. Som till exempel diska skärbrädan ren från kritrester. Ja, det kommer att hända. Inte för att ert barn slaktat kriorna förstås utan det är bästa underlaget när man måste ta isär ihopsmälta kritor. Så klart.

Sju

Mammans stora, fina, omtänksamma, hetlevrade, starka, kloka och påhittiga pojke. Sju år. Inte klokt någonstans.

21 mars 2007:

21 mars 2014:

Uppladdning

Femtioelva chokladbollar (med och utan mjölk, med pärlsocker eller strössel) äro rullade efter högläsning av lilleman ur den här kokboken. Presenterna ligger i källaren. Kalasinbjudningarna är utskickade. Skjortan är ren och gossen likaså.

Sjuårsdagen here we come!!!


Bara mamman som inte riktigt är med på tåget... SJU ÅR!!???? hur i hela fridens dagar gick det till. Tur att det är några skälvande timmar kvar av sexårighet...

Fjällen2

Mammans pys åkte första förmiddagen på sportlovet i slalombacken med sele runt magen och med mamman på släp. På eftermiddagen byttes selen mot att åka brevid mamman och hålla i hennes stavar. Dagen därpå hade pysen fått processa det hela och vaknade upp och hade helt enkelt fattat grejen! Därefter åkte han på egna ben, se själva:

En väldigt liten tuffing. Mamman lovar att det faktiskt finns en liten gosse däremellan skidorna och hjälmen!

Fjällen1

Mamman och hennes gossar har haft det finfint uppe i Härjedalsfjällen under sportlovet. Tänk vilken skillnad det kan göra att vara några ytterligare vuxna och inte på hemmaplan - tänk vad mamman hunnit med saker som inte riktigt ryms i vardagen med de små! Det har spelats spel, åkts madrass/pulka/snowracer, lästs sagor på längden och tvären och framför allt har det gnotts på i skidbacken!!

Mamsens plutt lär sig åka lift alldeles själv:

 

Lilleman får försöka bemästra stormvindarna uppe på fjälltoppen:

 

Å det var varit KUL!!

Olika

Ibland blir mamman lite brydd över sin yngsta förmåga. Hon har ju beskrivit här hur en morgon i den gula tegelvillan kan arta sig med pysen i den ledande huvudrollen - samme pys som, vilket pappan ringde och berättade igår kväll, hade fått så med beröm om sitt alltid lika soliga och glada jag av fina förskolefröken. Hon poänterade att de minsann aldrig sett honom på dåligt humör, inte ens när han förlorar i spel! (???)

Mammans pys har dessutom en mun som i stort sett endast är tyst när han sover (och knappt ens då, eftersom han pratar i sömnen). Det är liksom en ändlös ström av information eller frågesport som rasar ur munnen på honom. Just den lille gossen var på fyraårskontroll på BVC i fredags. Och sade inte ett pip på en hel timme! Hur än mamman och distrikssköterskan försökte lirka, busa, prata och fråga så kom det inte ett ljud över pysen läppar. (!! ??)

Bah. Vilken unge. Han kan nog gå hur långt som helst i livet men det kommer garanterat vara på hans alldeles egna väg som ingen annan får visa riktningen på. Kommer någon försöka peka ut vartåt han ska vända näsan kommer han snyta ut snoret och göra precis tvärtom.

Och någonstans i buskaget bakom honom kommer det smyga en mamma som är väldigt kluven mellan stolthet och frustration.

Fyra

Mammans liten har fyllt hela FYRA ÅR!!!

Vilken kille, vilken dag, vilken familj. Ojoj. Stoppa tiden en liten stund, plocka ihop alla fina stunder och spara dem långt inne i hjärtat.

19 februari 2010:

19 februari 2014:

Duscholycka

Det är inte lätt att växa upp och tvingas lyssna på alla knäppa saker vuxna får för sig att säga! Mamman skulle passa på att utföra lite tvagning på kvällskvisten medan mormorn hade armarna fulla med mammans små.

Mamman: "- Då tar jag och slänger mig i duschen en snabbis!"
Pysen: "- Nä mamma, då göj du illa dej!!"

Hjärtedag

Lilleman är en väldigt omtänksam kille han. I torsdags kväll när det var dags för platsbyte (ja, en dag tidigt - ibland är det så det passar bättre) kom han med en glasburk som det varit Abbas sill i. Men istället för sill i dill hade han knölat ned hushållspapper i burken och inlindat i hushållspapperet låg en hög med enkronor - "Grattia på alla hjärtans dag, så att du kan köpa dig något fint mamma".

Och i fredags hade lilleman och pysen övernattning hos mormorn och morfarn och i den övernattningen ingick det en runda på mataffären. Där tyckte lilleman de skulle köpa en bunt rosa rosor till mamman.

Älskade, rara och omsorgsfulle pojke.

Förhandlingar

Varje centimeter av genomförande i pysens sällskap är för närvarande en kamp fördelat på förhandlingar och tvärvägran. Pust och stön. Det spelar ingen roll hur förberedande mamman försöker vara. Pang, tjong! Så fanns där plötsligt en oanad öppning för familjens yngste medlem att helt enkelt rakt av sluta samarbeta.

"Vill inte!"
"Kan inte!"
"Ojkar inte!"
"Tänker inte!"
"NEEEEEJ!"
"DUMMA MAMMA!"

Alla de där ovanstående fantastiskt fina kommentarerna går att använda i prick varje skede av uppstigning ur sängen på morgonen, påklädning/närkamp, smoothie-drickning, toabesök, tandborstning, ytterklädespåtagning/brottning, kämpa med storebror om utrymme i hallen, ta-sig-ut-till-bilen-promenaden...

Kommer något för hastigt på, lägger sig lilleman i, är tröttheten för stor, hungern påtaglig, fel kudde i soffan, för trångt i soffan (dvs det sitter någon annan där också), är det för kallt i vardagsrummet, pyjamasen för mysig, ögonen för trötta, TV-programmet för kul, någon nuddar fel saker (läs: pysens saker), det inte hinns med tjugoelvatusenåttahundraåtta extra små plockeliplockpåhitt... ja, då är man där igen - se ovanstående utbrottsuttryck.

Suck och pust var det ja. Det är härligt att känna att man finns till iallafall. Och att det föreligger ingen som helst risk att mamman sätter sig i bilen och åker mot förskolan i halvsömnigt tillstånd. Övriga tillstånd behöver inte rabblas just nu, det är upp till publikens egen fantasi att komplettera upp bilden med valfria alternativ.

Kramsnö

Tänk vad en ledig söndag förmiddag i sällskap med tösnö och gossebarn kan göra kinderna rosiga och hjärtat omlindat.

Trygghet

Vad gör man när det finaste man har inte har det så bra som han förtjänar i den miljö han vistas varje dag? Vad gör man när andras felaktiga beteende gör att det finaste man har inte längre tycker som han gjorde dagen innan? Vad gör man för att säkerställa att det finaste man har dagligen får förutsättningar för att utvecklas och stärkas?

Vad gör man när hjärtat håller på att brista och det enda man vill göra är att stanna i soffan och ha sina finaste i famnen och aldrig någonsin släppa taget?

Medtodprovning

Pysen ogillar starkt när tröjan åker upp i ärmen när man ska ta på till exempel en extra tjocktröja eller overallen. Så då har han lärt sig att nypa fast ärmen i handen innan armen träs i nästa ärm.

Förra veckan hade gossarna gjort sig färdiga för natten hemma hos mormorn och morfarn, det vill säga när mamman kom var de små nybadade, tandborstade och iklädda pyjamasar. Pysen vägrade ta på strumpor när ytterkläderna skulle på, det dög minsann inte. Så för att komma till rätta med nästkommande problem satte han sig och försökte nypa fast sina pyjamasben med tårna för att de inte skulle åka upp när han trädde i benen i overallen. Det gick sådär. Men han var fruktansvärt söt när han försökte!

Tandkjäm

Livet i en småbarnsfamilj mitt i morgonbestyren, avd gissa-vad-som-hände-då:

Pysen: "Mamma, ja baja jåkade putta till tandbojsten näj ja skulle jesa mig"
Mamman: "-Jaha, ojdå."
P: "-Och den landade åt fel håll..."

Vinterlek3

Wooha! Tredje blogginlägget på raken!?? Vad är nu detta? Flera veckor tystnad och så bara Pang! Tjong! Inte illa va? Åja, mamman riktigt känner hur imponerade ni är där ute. Borde ni vara minsann. Stanna i den känslan en stund. Mamman tänker nämligen inte ge några löften om att detta är starten på en trend.

Jaja. Iallafall.

Det har ju faktiskt inte bara snöat den senaste tiden (fast det känns som att det har det). Det har också varit hyfsat kallt. Inte alls snorkallt som i norra delarna av riket. Inte då. Hua. Utan mer alldeles lagom kallt. Minus fem till åtta grader sisådär. Och när det emellanåt då inte snöar så hinner det skapas lite is. Så nu har mamman och gossarna nött lite skridskor. Och det går bättre och bättre. Lilleman är mycket förtjust i sin hockeyklubba och pysen har hittat balansen och gnor på sakta men säkert (ähum, nåja. hyfsat säkert... hans rumpa har väl fått några smällar om man säger så).


Här var det meningen att det skulle visas bildbevis på eskapaderna. Men blogger.se och mammans kamera verkar ha en fnurra på tråden och mamman måste gå och sova. Återkommer med nytt försök en annan dag. Mammans kudde ropar högre än datakrånglet (hahahaha... som om krångel någonsin skulle ropa högst på mamman!!).

Vinterlek2

Helgen som kom och gick bjöd faktiskt på solglimtar. Och det är inte ofta det hänt den senaste veckan inte! Snön har singlat ned i stora, vackra flingor och gjort att snöskyffeln fått göra skäl för namnet - så mycket skottning har det inte handlat om, det har mest varit puffat runt snön till ett bättre ställe än det landat på. Hade mamman ägt en lövblås hade nog den gått lika bra att använda.

Nåväl. åter tillbaka till helgen. När det äntligen bjöds lite sol så passades det på att besöka familjen i skogen och åka lite pulka:

Det ser ju så idylliskt ut att man skulle kunna tro att en korvgrillning suttit utmärkt som lunch. Men nej. Pysen har sin mors gener = fryser lätt. Plus att solen var bara på tillfälligt besök. Strax efter pulkaåkningen var avklarad hade snön gjort återintåg på himlen igen. Så det fick bli våfflor inne i stugvärmen istället. Mamman är rätt säker på att det alternativet inte gjorde någon besviken.


Om nu någon petnoga person orkar reagera på att mamman skriver att de åkt pulka medan det minsann finns bildbevis på att det var precis inte det de åkte... så håll truten. Gå ett varv runt huset. Dammsug eller byt lakan i sängen. Stick iväg bara. Det fanns pulkor där. Så det så. De var bara så himla snabba att de inte fastnade på bild.

Vinterlek1

Äntligen är vintern här!!

Mamman och barnen njuter givetvis i fulla drag, det vita pudret lägger som en bomullsvante kring det gula tegelhuset och gör helt enkelt hela världen väldigt mycket vackrare. Och roligare.

Men även ute på vift går det att hitta snö. Och slalombackar.

Den minste skidentusiasten:

Att han en timme senare låg platt på mage mitt i backen och vrålade och skrek åt mamman och vägrade åka en meter till... behöver vi inte prata mer om och därför omnämns det bara med väldigt små bokstäver.

Och mammans stora tuffing:

Han vars pjäxor brakade ihop uppe på fjället. Tack och lov hade sällskapet (dvs inte mamman) välutrustade ryggsäckar så alltihop kunde tejpas ihop. När väl det var dags att befria gossen var det att ta till det vassaste som gick att hitta....