Pysen och mamman får en liten stund ensamma varannan tisdag då lilleman är på scouterna. Det är väldigt mysigt att få höra den yngste medlemmen få prata till punkt och resonera om bara sina alldeles egna små tankar och funderingar.
Denna vecka var det inte så värst mycket funderingar egentligen, pysen ville mest leka med sitt nya lego. Medan han lekte så sjöng han på några av luciasångerna som han antagligen tränat på på förskolan. Lite tipp-tapp och en trevlig sockerbagare mumlades fram.
Och det är något som värmer mammahjärtat gränslöst. Det är ju så mysigt när pluuteliten sjunger att mamman nästan inte vet var hon ska ta vägen. Hon skulle vilja både filma och sjunga med, men inget av det är ju välkommet. Pysen har inget som helst behov av att visa upp vad han kan (ifjol stod han längst fram i luciatåget och rörde inte en min och gav inte ett ljud ifrån sig) så det gäller att hålla sig framme, hålla sig i skinnet och bara njuta av de små stunder som erbjuds lite sådär när han själv inte riktigt tänker på vad han gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar