Lockar

Titta! Mamman har bildbevis. Pysen har fått hår! Hår som faktiskt går att få loss en bit från skallen (nu menar självklart mamman att försiktigt ta med fingertopparna för att känna på fjunen, inte rycka loss förstås) och som kan ge upphov till morgonrufs och sovfrilla. Så sött!!

Klättermus

Pysen är för närvarande en smula... intensiv. Han är överallt där han inte får vara och alla de ställen han inte får vara går inte att bygga bort eller vakta. Alltså kan man försöka hinna göra saker på minsta möjliga tid och ändå avbryta sig hundrasjuttioelva gånger för att springa och plocka ned honom från kökssoffan, matbordet (som han kommer upp på via nyss nämnda soffa), TV-soffan, vardagsrumsfönstret (gissa hur han kom dit...), köksbänken (om någon glömt välta de två stolarna som finns i köket), databordet... Ja, lite överallt helt enkelt.

Men han blir säkert typ profilerare (ja, mamman tittar på Criminal Minds) eller något när han blir vuxen. För han har ett fenomenal uppfattningsförmåga för saker andra glömmer. T.ex att stänga grinden vid trappan, tallrikar på bordet, pallar, stolar i upprätt läge, olåsta kökslådor (som låses via skohorn) eller öppna skåp. Han ser och utnyttjar direkt.

Puh.

Påsksöndag

Igår hade familjen en heldag vid den stora sjön. Och vilken dag!

Pysen tog sig tid att lukta på blommorna (även om han blåser med munnen istället för att snusa med näsan...):
Lilleman testade hur högt han vågade klättra:
Farfarn hade fixat varsin gunga:Lilleman trollade så äppelträdet redan stod i blom:Solstolen hade kvar sin vinterskrud:På ojämn mark är det bra att ha en promenadvän att hålla sig i:

Musik

När pysen smiter in i storebrors rum har han två alternativa mål: antingen rusar han fram till dockskåpet eller så till lådan med alla instrument. Vill pysen bejaka rytmen i blodet så åker alla intrumenten fram och så provar han sig igenom dem ett i taget.Det vore väl något för den kommunala musikskolan att ta efter, inte sant?

Påsk!

Glad påsk från alla medlemmar av kollektivet i det grå huset! De tre som faktiskt kan tala så folk förstår kompletterar hälsningen med "Gullefjun" (enda påsksången mamman kan komma på) medan den fjärde medlemmen glatt tjoar sina vackra men ack så obegripliga haranger.

Läget

Kanske dags för en liten allmän uppdatering av läget i det grå huset?

- Tummen: pysens tumme har nästan återgått till det normala. Men, den bär fortfarande tydliga spår efter de senaste veckornas elände och inte är det någon vacker syn. Dock är penicillinkuren över och gossen verkar inte besväras det minsta.

- Simskola: lilleman började ju på det-som-förr-kallades-plask-och-lek i vintras och så hann han gå fyra-fem gånger och sedan stängde badhuset. (trots alldeles nyrenoverade lokaler hade man lyckats klanta det med kakel så det var för halt) Nu var det uppstart igen idag och lilleman var... hemma. Han vägrade bestämt att gå och bada. Han som aldrig någonsin tidigare protesterat mot ett besök på badhuset!

- Sovning: det är bättre odds på att vinna lotto än att försöka förutspå pysens sömnrytm. Kombinationen infekterad tumme och hosta gav rätt omgående sömnbristeffekter. Det har helt klart blivit bättre, även om det varierar hur lugnt han somnar in och hur länge han snusar i sin säng. Inatt sov pysen i sin säng ända till kl. 05!! Då grät han, fick välling och somnade om med näsan mot mammans arm.

- Pappaledighet: mamman tycker det är skönt att få mjukstarta med jobbet medan pappan får vara hemma. Hösten och verkligheten får vackert vänta ett tag till. Sedan har pappan upptäckt det där med frustrationen över allt man ser men inte hinner med! Kära hjärtanes då. Bra insikt. Intressant att höra att det inte är samma saker som mamman frustrerat sig över.


Nåväl, är alla med på banan igen? Bra. Nu ska mamman vika tvätt och sedan snusa kudde.

Stråle

Om det skulle vara mulet en dag eller två, misströsta inte. Det är bara för att mamman fått 11 kg solsken att ta hand om...

Hemma

Nu har mamman fått tillbaka sina små kottar. Allt är som det ska; det går att tassa fram till deras rumsdörrar och höra korta, snusande andetag, disken är fortfarande inte omhändertagen och hallen är invaderad av grusiga stövlar och halvblöta överdragsbyxor. Underbart!

Ikväll blev det premiär i gungorna och utelek på "gräsmattan":

Tomthet

Det grå huset är tyst. Mamman har vikt tvätt och dammsugit källaren. Disken är undanplockad. Mamman och pappan har vuxenpratat. Mormorn och mamman delade på en omelett till middag och letade inte en enda unge i trappan. Datorn har utsatts för både slösurfning och musik på hög volym.

Farmorn och farfarn har pojkarna till låns. Tur att det är återlämningsdag imorgon. Det grå huset är för tyst.

Mammandag

Idag har det varit mammans alldeles egen dag, lite äldre har tydligen hon blivit. Inte så värst mycket klokare. Men glad, firad och omhändertagen. Och det väger faktiskt mycket tyngre.

Och att få höra lilleman ta i och sjunga (och beordra andra att göra samma sak... gullunge!) födelsedagssånger med hela kroppen och allra mest hjärtat - DET finns det knappt inget som slår!

Farligt

Idag har pysen bockat av en massa saker på aja-baja-rör/gör-inte-listan:

- Han har ramlat ned för halva trappan hemma hos mormorn och morfarn.

- Han har kommit tultande med en sax halvvägs inne i munnen.

- Han hittade en sekatör ovanpå en byrå i alldeles lämplig höjd.


Han klarade sig från skador, var snäll och ring inte soc med detsamma!! Enda gången han gjorde sig lite illa var vid färden ned för trappan, det där huvudet högst upp på kroppen är väl tungt i vissa sammanhang... Men, lite mammatröst och blås på det onda så var det snart full fart igen.

Nu ska mamman gå och sova och drömma mardrömmar om hjärnskakningar, avklippta tungor och fingrar. För att göra det extra plågsamt fixar säkert hjärnkontoret till lite förgiftning (tvättmedel, diskmedel, avfettning.... GAH!), allvarliga sjukdomar och bilolyckor. Det vore liksom som grädde på moset efter dagens bravader och den senaste veckans urusla sömnutdelning. Och ifall mammans hjärtsnörp och dåliga samvete skulle behöva fyllas på, det vore himla onödigt om det skulle sina på den fronten...

Smeknamn

Lilleman har suttit och käkat äpple framför TV:n. När äpplet är slut är det kryp i kroppen och full fart.

Pappan: "- Var är skrutten?"
Lilleman: "- Framför TV:n."
P: "- Jamen, var lämnade du skrutten?"
L: "- Han. Är. Framför. TV:n."
P: "- Jaha, okej du menar så. Var är äppelskrutten då?"
L: "- På diskbänken."

ONT

Nä, natten blev inget bättre. Och inte tummen heller. Stackars, stackars liten.

Pappan packade iväg gossarna till kyrkis idag och passade på att kika in på BVC. Bra gjort, pappan. Snälla sköterskan tyckte nämligen inte alls att pysens tumme såg vidare trevlig ut, utan bokade tid hos doktorn. Doktorn tittade han med och bestämde på stört att byta penicillin, eftersom den lille gossen fått "smaska" i sig inte fungerat utan infektionen hade spridit sig till handen.

Så nu hoppas, hoppas, hoppas mamman att det ska gå bättre och att alla i det grå huset kan få sova lugnt och smärtfritt.

Ont

Mammans minste lille kille har ont, så ont. Hans bästaste högra tumme är inte sig lik. Den är svullen, kokhet och bär tydliga spår av att innehålla var. Den tumme som vanligtvis är världens bästa tröst har blivit det som gör att tårarna trillar och nätterna blir långa och ledsna.

Igår förmiddag bar det av till distriktssköterskan (som inte ens fick hålla pysen i handen). Hon tittade och konstaterade att hon inte kunde göra så mycket, utan hon var snäll och bokade tid åt pysen på akuten istället. När mamman och pysen "checkade in" där på eftermiddagen visade det sig att det blev en låååång väntan på farbror doktorn. Två timmar lång, närmare bestämt. Tack och lov fanns det ett speciellt barnväntrum med leksaker i samt två till små pojkar som väntade. Ytterligare tack till en pappa som åkte iväg och handlade bananer till små väntande sjuklingar.

När väl det fick bli pysens tur att träffa snälla doktorn så tittade han på tummen, konstaterade rätt snabbt infektion och ordinerade penicillin (I flytande form, ja. Med en doft som inte direkt framkallar några ljuva barndomsminnen i mamman.... HUA!) och tvätt med alsolsprit.

Alltså INGET tack till s.k.i.t.-sköterskan på 1177 som tyckte att mamman kunde "smörja med någon salva" istället. Bah! Hade mamman trott att det räckte med salva hade hon absolut inte suttit i telefonkö i 15 min vid halvåtta-tiden på morgonen. Det hade hon kunnat prova utan att behöva ringa om råd.

Hoppas nu bara penicillinet hjälper snabbt och att mammans hjärtegryn kan få en lugn natts sömn. Pysen har iallafall sugit lite på tummen nu ikväll, det gjorde han inte alls igår. Han provade och sedan grät han för det gjorde så ont. Då ville mamman också gråta.