Natten

Mamman vet ju att hon lämnat sina läsare sittandes på små nålar inför uppföljningen och återkopplingen på hur det går med pysens kvällshumör i samband med kudde + mamma + storebror + släckt lampa. Fy på henne för att låta en samlad massa människor sväva i ovisshet.

Tja, det har inte blivit något schema. Så ingen klippdöd har inträffat (för av mamman ritade scheman alltså, i övrigt klipps det lite här och var för närvarande faktiskt - man vet aldrig när en liten papperslapp bestämmer sig för att fastna under foten eller klibba fast i handen) och någon alternativ lösning har egentligen inte heller presenterat sig.

Istället kör mamman vidare på sina gamla kompisar hoppet och den-hållna-tummen. Ibland ställer de upp och levererar. Ibland verkar de istället vilja hänga med det tuffa gänget med trimmade moppar.

Så det är lite som att spela på trav skulle man kunna säga. Banan är densamma varje kväll, men man vet liksom aldrig om hästen tänker galoppera eller om kusken tagit på sig hjälmen bakochfram.

Kort och gott är det lite olika hur det går. Det slutar dock alltid med att gossebarnet sover. Det är bara vägen dit och tiden det tar som varierar. Och kanske också eventuellt antalet diskussioner och sammanbrott.


Men mamman blir en fena på metaforer iallafall, om hon får säga det själv.