Kanske är det grå huset på väg att få det lugnare om nätterna. Efter söndagsnattens rekord på fyra timmars hostskrik, blev det lite bättre under måndagsnatten då det "bara" blev två timmars vakentid som var relativt befriade från just hostskrikandet (tack för det tant doktorn!) utan mer innehöll sängkravlande, stök, prat och smågnäll.
Så mamman hade höga förväntningar för natten som nyss (eller för dryga timmen sedan) tog slut. Kanske det kunde stanna på bara en timme då, med tanke på statistiken?
Och faktiskt - det blev ännu bättre! Bara ca en kvarts gråt och illvrål!! Tack till mammans finaste pys.
All tid i övrigt skulle man ju kunna inbilla sig att mamman och övriga familjen snusade sött. Mohahahaha... Eh, nej. Icke. Det betydde bara att mamman inte spenderade mer än en kvart försökandes trösta en mycket arg bebis. Men, sova hela natten har mamman förträngt hur det känns att göra (bäst så eftersom det ändå inte hänt på tio månader). Nej, natten har varit hyfsad eftersom pysen förutom skriksvängen bara vaknat ca tre gånger, tuttat lite och somnat om. Och däremellan klämde stackars storebror in en kissat-i-sängen-omgång. Tack och lov att pysen sov då! Inget vidare att försöka riva ut blöta lakan och duscha av en ledsen och kall lilleman tillsammans med en ilsken bebis...
Att vara förälder är att ständigt befinna sig i händelsernas centrum, var så säker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar