Ibland skulle mamman vilja vara lite mindre mamma. Eller pausa tiden. Eller något liknande. Idag är ibland. När huvudet verkligen visar var det sitter och hur mycket det påverkas av i princip alla rörelser och ljud, då vill mamman faktiskt helst bara dra täcket över huvudet och sova sova sova.
Då vill hon egentligen inte tampas med pysen som tyckte det var en bra idé att vakna hundrasjuttioelva gånger inatt. Inte heller maka åt sig så ytterligare en gosse kunde vara med och slåss om utrymmet i sängen. Mamman ville inte alls försöka övertala pysen att gröten faktiskt är god och bra (som den var för bara en vecka sedan... men då var då och nu är nu uppenbarligen) och bör hamna i magen istället för på golvet, i ögonbrynen, på kläderna eller bordet. Inte heller var det vidare trevligt att informera lilleman om att juicen var slut, för det måste små pojkar tydligen vråla en minut eller två om.
Men. Det blev så ändå. Vila skallen kan mamman göra i ett annat liv som hon faktiskt inte längtar efter alls. Men ibland som sagt. Bara liiite mindre mamma och mer... sömn och kuddkramar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar