Lilleman: "- Jag sätter mig här och spelar där ingen har ätit."
Mamman: "- Varför då?"
L: "- Det kan vara kladdigt på bordet där man ätit."
M: "- Har du ätit på bordet?"
L: "- Ja?"
M: "- Okej, själv äter jag på tallriken!"
L: "- Men ååh! Du är så jobbig."
Jaha. I åtta år fick mamman ha honom. Sedan blev hon pinsam.
Och det är väl inte alls så att han har mostrarna på sin sida väl??!
Näää, hur kan du tro deeeeeet?!
SvaraRaderaExakt. Obegripligt.
SvaraRaderaDen där situationen kändes inte aaaaaalls bekant!
SvaraRadera