Vissa dagar är läget i det grå huset en smula krisartat. Inget går att genomföra utan konflikt, skrik, tjafs och gråt. De tårar som då rullar ned för kinderna på lilleman är av ren ilska och frustration och dessa kan göra liite ont i mammahjärtat - men inte tillräckligt för att beveka mamman.
Sedan finns det ju tårarna som kommer vid olyckor, snubblerier, såruppkomster och bulor. Sådana tårar vill mamman bara trolla bort så fort hon bara kan, med alla till buds stående medel (plåster, kalla skedar, blåsablåsablåsa, pussar... osv).
Ikväll var det dock tårarna av ren trötthet som rann ned för de söta små kinderna. Och är ett litet gossebarn riktigt trött kan minsta lilla motgång starta tårkanonerna... Då kan det strömma stora tårar när man inte får gå och bada med detsamma (mammans svar att det väl kunde vänta till efter kladdkakefikat var helt värdelöst). Eller när pappan inbillar sig att han duger till att följa med på toaletten. För att inte tala om hur hemskt pappan beter sig när han lånar lillemans alldeles egna "mätare" (ett sådant där utdragbart måttband av tunn metall) UTAN ATT FRÅGA ("Men det är ju miiiin! Mammma har skrivit mitt namn på den.... uuuuäääääää!")!!
Dessa tårar försöker mamman torka bort så gott hon bara kan, visst är det hemskt att se lilleman så förtvivlad. Samtidigt är det emellanåt lite svårt att hålla masken, leendet vill gärna krypa fram när man står ansikte mot ansikte med denne snart treårige trötta, trötta dramaqueen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar